Resans egen "Pappa"razzi

Under resans gang har jag bl.a filmat och dokumenterat 9 rulle. min stillbild kamera ar nu stolen men filmkamera ar fortfarande min. Vaktar filmerna som min planbok och passport. hoppas att de kommer hem med mig intakt.

Mansour

Bolivia turné över

Jag var här för 3 år sedan, i oktober 2005 under valrörelsen. Jag intervjuade så många som jag bara kunde, bland annat fick jag en intervju med Evo Morales i Cochabamba, dit jag flög bara för att göra intervjun. Jag bodde 4 dagar i El Alto, dit journalister om de ens åker dit bara brukar vara i ett par timmar. El Alto är den mest deprimerande staden jag vet i världen, 1 miljon fattiga, 3 900 meter över havet, stark sol, stark blåst, stark kyla. Jag antecknade, och antecknade. För tre år sedan hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle skriva en pjäs överhuvudtaget. Ännu mindre att jag skulle skriva en pjäs som skulle åka på en liten turné till Bolivia.

Nu är det över. Vi har alla åkt åt olika håll. Det har varit en fantastisk Bolivia turné.

America

Bolivia har inga bra fotbollspelare

Fotboll

Bolivia spelade hemma mot Chile sista kvällen. Vi gick alla till stadion i La Paz med Bolivia tröjor, halsdukar och mössor. Det är obeskrivligt kallt här. Alla hade klätt på sig lager på lager på lager med kläder. Stan var i total feststämning. Alla bolivianer verkade veta att de skulle förlora men det var fest ändå. Flera gator som annars är fyllda av pyrande svart avgasrök och så tätt med bilar att det knappt går att gå över gatan hade stängts av för biltrafik och förvandlats till breda gågator. Bolivia förlorade med 0-2. Chile var helt enkelt ett bättre lag. Eftersom allt politiseras här så fick jag höra på stadion att tränaren är från Santa Cruz (den region där USA pumpar in pengar till en liten grupp som vill dela landet och göra det till en självständig stat) så lät han flera bra spelare från La Paz sitta på bänken. Jag har forskat lite i detta. Det verkar helt enkelt vara så att bolivianska landslaget inte tränat så mycket ihop. Evo Morales är för övrigt en väldigt bra fotbollspelare och Maradona och han har blivit kompisar.

America

Fotboll, utdrag ur pjäsen

Fotboll

Ur pjäsen

Hugo II Har du älskat med en svenska någon gång?

Hugo I Si. Många gånger.

Hugo II Jag inte ännu.

Hugo II ler drömskt.

Hugo II Vet du vad jag saknar?

Hugo I Älska?

Hugo I med skämtsam ton.

Hugo II ler utan att ta kommentaren på allvar.

Hugo II Att gå på fotboll.

Hade jag kunnat hade jag gått på fotboll.

Hugo I Varför gör du inte det då?

Hugo II No se.

Hugo I Bolivia har inga bra fotbollsspelare.

Hugo II Inte Chile heller

Hugo I Salas y Samorano.

Hammarby hade en chilensk spelare.

Hugo II A si.

paus

Det saknar jag. Om jag nånsin får lite pengar över skulle jag köpa en biljett till en fotbollsmatch.

Klä mig fint. Gå dit. Och sedan dricka en öl.

Hugo I Och bli nedslagen av rasister som går på fotbollsmatcher?

Hugo II Bueno.

Men då har jag åtminstone fått gå på fotboll.

Har du varit på fotboll någon gång?

Hugo I

(jakande) Mm

Hugo II Här?

lite irriterad

Hugo I

(jakande) aha.

Inte på stadion i Chile i alla fall.

Hugo II Om ett par år är det el mundial. Då kan jag kolla.

På TV.

Hugo I Har du sett Maradona på TV?

Hugo II Nä. Cuál?

Var har du sett det?

Hugo I Argentinsk TV.

En Internet.

Fläsket är borta.

Och kokainet också.

Hugo II De opererade honom på Cuba.

Los cubanos har fantastiska läkare.

Hugo I Han dansar salsa på TV.

Innan hade han väl sett ut som en ko som knarkat för mycket.

Hugo II Han lärde sig väl på Cuba.

Hugo I Argentinarna kan inte dansa salsa.

Hugo II Inte chilenarna heller.

Hugo I Y los bolivianos?

retsamt Indiandans.

Sista föreställningen

Sista föreställningen var på lördagen i Ororu. Salen fylldes av gymnasieelever och en del annan publik. Publiken lyssnade otroligt koncentrerat, de skrattade högt, och de visade ilska mot fackföreningsombudsmannen. Här skrattar de delvis åt andra saker än vad publiken gjort i Sverige. Reaktionen mot fackföreningsombudsmannen är betydligt starkare. Det som är slående är att pjäsen funkar precis lika bra här som i Sverige. Det har nog förvånat oss allihopa. Jag har lärt mig enormt mycket av att hålla i samtalen efter föreställningarna. Jag har stått där och pratat med dem oavsett om det har varit 70 personer eller 700 personer i publiken. Och folk har verkligen pratat, och berättat och frågat. Alla känner någon som är utomlands och jobbar. Alla skulle hellre vilja vara kvar i sitt land och medvetenheten om att det är av ekonomiskt nödtvång är stort. En del får höra historier om att det är helt ok där de där, andra får höra skräckhistorier, om rasism, övergrepp, förödmjukelser och vidriga arbetsförhållanden. De flesta historier kommer från Argentina och Spanien, där många bolivianer är. En tjej ställer sig upp i Ororu och säger, de är inget liv det de lever där, men de kan skicka hem pengar till sina barn. På stadsteatern i La Paz frågar en ung militärstuderande om vad Europa gör för hans far som är papperslös i Spanien. Han vill att hans far ska kunna jobba drägligt, och sedan komma hem och bli stolt över att se sin son har gått färdigt militärutbildningen. Precis så säger han och ser ledsen ut när jag berättar att EU just nu stänger gränser, bygger nya förvar, fler och fler dör när de försöker ta sig in i fästning Europa och regler för hur man kan fängsla och häkta papperslösa förvärras. I Italien 18 månader utan åtal. Många ställer sig upp och talar om vikten att göra Bolivia till en bättre plats att bo på, att fortsätta den förändringsprocess som har påbörjats. Alla vill bo kvar i sitt Bolivia, det handlar om att skapa möjligheterna för det.

America

Vilken sammantraffande

En otrolig resa

Idag är vår sista dag i Bolivia, en del av oss lämnar Bolivia direkt till Sverige för att vara i Sverige redan den 18:e och en del åker vidare till sina semester. Det har varit en fantastisk resa och upplevelse. Ca 800 personer såg Concha tu madre press skrev om oss en del och Tv direkt sänd och intervjuer. Det kändes att vi gjorde ett stort insatts och publiken var enhetlig entusiastisk och jublande att se föreställningen.

Den har varit en del att lära sig av resan.

1- det finns ett stort behov av kulturella insatser i Bolivia. Europa MÅSTE bidra med mera pengar och resurser i bistånd form för att rusta de kultur centern i Bolivia. De fungerar som samling plats för folk, mötes plats och kultur hus. De har sällan värme, riktig teknisk utrustning och ibland enbart plast stolar.

2- Den Bolivianska organisationen existerar inte, Olika Herrar kan bara bestämma sig ett program som är planerat för 3 månader sedan bara läggas ner enbart på grund av deras smak eller maktspel.

3- Den Bolivianska publiken är otroligt törstig efter bra Teater . jag är personligen mycket glad och stlot att Riksteatern kunde nå sin publik över gränser och ha en sådan stor publik siffra ilångt över atlanten. Ca 900 personer i Bolivia såg vår föreställning. Grattis Riksteatern och grattis och stort tack CTM ensemblen. Vi har gjort ännu en stor kultur satsning över gränserna. Svenska Institutets resebidrag var också ett stort hjälp i den Sydamerikanska turnén.

Mansour

Teatro Universitat

Kl 9.30 var vi alla i Universitets teatern i Oruro, vi skulle spela kl 10.30. Tyvärr visade sig att universitet rektorn som alla andra lärare har hastig och lustig bestämd sig att skjuta fram vinter semestern två veckor. (Så fungerar det i Bolivia. Fackliga organisationer bara bestämmer och verkställer sina krav utan att den ens har gått igenom i Bolivianska riksdagen).

Men Spelningen i Oruro den fattiga arbetar staden har varit fantastisk givande för både oss, publiken och arrangören. Vi fick t.o.m träffa en del arbetare som hade jobbat i Sverige som fick lämna landet för några år sedan deras besvikelse var störst.

I samtals stunden var frågorna många och mycket grundliga och viktiga. Gruvstaden mötte oss med öppna famn.

Mansour

Otroligt...

Att vi kan spela i sverige for en publik som bestar av allt fran politiker och teaternordar till byggkillar och rasister ar otroligt nog. Men att vi kan spela for militarer, gymnasieelever, arbetare, urinvanare, politiker, barn och alla andra i Bolivia kanns helt sanslost! Nar vi spelade i Oruro for 200 pers och jag kande hur fantastiskt pjasen mottogs av publiken, som aven har var av blandad kompott, borjade jag nastan grata. Eftersamtalet som america hall i far en ocksa bara att hapna. Sa manga ar sa verbala och politiska och har en enorm koll pa hela problematiken. Aven har far forestallningen folk att vilja prata med varandra om problemet utifran deras perspektiv. Det gar inte ens att forsoka beskriva upplevelsen av den har turnen...

Gustavo

Oruro

Kl 11.30 den 14:e var vi framme i Oruro, Vi var rädda att vägen blir blockerad av arga bönder. I början var vi inte tillåtna att spela i lokalen eftersom borgmästaren och kultur chefen var i bråk och borgmästaren ville köra över Kulturchefen. men det ordnade sig och vi fick spela i kommunhuset i stället.
Föreställningen i den nya kulturhuset i Oruro var fantastik bra ca 200 gymnasieelever och arbetare såg föreställningen och vi hade en fantastisk samtal efteråt. Många av de eleverna som pratades efteråt tyckte att föreställningen verkligen berättar om de och det känns mycket aktuell här i Bolivia.
Mansour

Olvidado! Eso lo he escuchado demasiadas vezes!

Jag kom till teatern igar kl fem och borjade fixa med ljus. Jose-Lois, som tar hand om oss har, gav mig kvallens schema som sjalvklart inneholl massa ny info och andringar. It´s the way of Bolivia. Pa knagglig spanska lyckades jag bade fixa ljuset, scenen och bli intervjuad. Nar jag var som mest narvos gick jag for att byta om och insag att jag glomt mina scenklader och rekvisita i el Alto dar vi spelade i onsdags. Jag sprang fran teatern till hotellet och tillbaka, vilket man inte ska gora pa 3700 meters hojd. Fixade provisorisk rekvisita och lanade Jose-Lois troja och stressade tillslut ner for att ga in och mota Jonatan och martin pa scenen och saga: Olvidado! Eso lo he escuchado demasiadas vezes! - Glomt! Det har jag hort ofta!

I ovrigt vill jag bara tillagga att kvallen var magisk! 600 pers, Rungande skrattvagor, vakumliknande tystnader, rorande tal och en helt fantastisk forestallning...

Helt otroligt! Gustavo

Ikväll spelar vi i Oruro

Nu har vi kört 3 rimmar uppåt ibergen för att spela i Oruro. Gruvarbetarnas stad. Ikväll kl 19.00 (Med reservation för den akademiska 3 kvarten) ska vi spela för vår publik här. Staden är gammal med en colonial still och kalt som f.... Våra hotel rum är ganska kalla och hoppas att vi alla klarar kylan och den tunga luften här i bergen. Folket i Oruro är fattiga men gäden är en del av de. Det ser man direkt på gatan
Mansour

Latinamerika . nu skriver om oss

Latinamerika . nu skriver om oss

http://www.latinamerika.nu/riksteatern-pa-turne-i-bolivia

Martin, Jonatan och fans

Ännu en lyckad kväll i Lapaz

Kl 20.30 började föreställningen ja jag vet att jag hade skrivit 19.30 i förra inlägg men kom igen vi är inte i Sverige Vi är i Latin America .
Oh.. vilken kväll en över full salong som rymde över 600 personer. Kadetter, jurist studenter kultur elit, politiker och teater entusiaster. Alla satt i salongen och tittade på föreställningen som verkligen gjorde succé. Martin, Jonatan och Gustav var kvällens stjärnor som lyste salongen med stor glöd och hög konst. Efter föreställningen var frågor många och många och då var det Americas tur som bemöta sin publik vilken hon gjorde mycket bra på den gigantiska scenen. Imorgon åker vi till Oruro en stad i 4500 meters höjd och mycket fattigdom. VÅR PUBLIK VÄNTAR PÅ OSS

Tiwanaka

Tiwanaka indianernas konst är mycket abstrakt.
Mansour

Tiwanaka

Direkt efter morgon intervjun Jag och America och Astrid tog en utflykt till Tiwanaka byn. Tiwanak indianernernas tempel plats och pyramiden. Otroligt att besöka byn med sin 3000 åriga anor
Martin, Jonatan och Gustav tog en promenad i stan. Idag var det första dagen som vi kunde vila lite, men om 3 timmars blir en föreställning.
Mansour

Bolivision

BolivisionGustav och Martin intervjuas

Bolivision

Morgon soffa i Boliviansk TV idag

Imorse vaknade alla kl 7.00 på morgon kl 8.00 hade vi intervju med den Bolivianska TV kanalen Bolivision. Martin och Jonatan spelade en liten bit ur föreställningen sedan America hade en kort intervju och Gustav hälsade på svenska alla Lapaz borna välkomna till föreställningen. Hela TR programmet var kanon bra och viktigast att vara i en live sändning i Bolivia. Idag kl 19.30 kommer vi att spela för en full salong (600 personer) vilken känns underbart att spela den högaktuella ämnet i Bolivia. Många stora kultur personligheter väntas komma ikväll till föreställningen.
Mansour

Kvällens föreställning är inställd pga uppror

Nu vet vi att det blir ingen föreställning ikväll på grund av att arga Bolivianer ockuperat kommunhuset. Det just där som vi ska spela ikväll. Vi fick besked för en halv timme sedan.
De fattiga Bolivianer i El Alto är arga på sin Borgmästare och anklagar honom för korruption. Att ockupera kommunhusen, blockera vägar och gator verkar vara som en vardag i Bolivia. Det är ju det ända sättet som de kan göra sina röster hörda.
Imorgon skal ensemblen medverka i en morgon soffa för Bolivision.
En Boliviansk TV Kanal.
Imorgon kväll Vi spelar på Teater Municipal En otroligt vacker teater hus byggd 1845 välfungerande och stor (600 sittplatser) men känns ändå intimt.
Mansour

Vi vet inte om vi ska spela ikväll

sitter på hotellrummet och har ont i magen
vi vet inte om vi ska spela ikväll och det svenska ordningssinnet säger mig att det borde vi ha vetat för länge sen
El Alto är en miljonförort, fattigt men en väldigt ilsken befolkning
de står ofta i täten för protesterna, det var där massakern i oktober 2003 skedde, över 60 personer dödades av militär under det som kallades La Guerra del Gas, gaskriget
När jag var här sist, oktober 2005 hade de nyligen bränt ner kommunhuset för de var arga på den korrupte borgmästaren
Nu är det en ny borgmästare o de är arga igen
Idag ska de slå sönder kommunhuset har de sagt
Och det är där vi ska spela ikväll
och det var där vi spelade igår
Vi får inget besked från kulturministeriet
lite kaos
det är det här
men det är skillnad när man försöker vara ansvarig för en svensk teatergrupp
då vill man gärna vara i tredje världen bara allting funkar som i den första

America

på Kulturministeriets hemsida

Här kan ni läsa om oss på spanska

http://www.culturasdebolivia.gob.bo/

från
America

Igår spelade vi vår premiär här i Bolivia. Det är 3700 meter över havet, så man fick verkligen hushålla med spelenergin, så fort man var lite intensiv, så var man tvungen att ta igen sig efteråt (stå framåtlutad eller lägga sig ner och andas djupt). Men det gick! och det gick bra, det blev en skön stämning och de uppskattade verkligen Concha. Speciella människor, det är som en annan värld här, människorna var så glada efteråt, de kramade och pussade oss, och det enda jag kunde tänka på, för bristen på syre gör att jag bara kan tänka på en sak i taget, var att de hade så mjuk hud.
Martin

Overklig verklighet...

När vi hade premiär på CTM i mars 2007 så skämtade vi om att vi borde spela pjäsen över hela världen, och framför allt i Latinamerika och Bolivia. Nu har vi gjort det!
Jetleggade och förvirrade av höjdsjuka 4000 meter över havet så är det knappt att vi hunnit fatta det själva. Igår spelade vi i en sliten liten teaterlokal för ca 50 personer, i den extremt fattiga förorten el Alto där det bor en miljon människor. Den surrealistiska upplevelsen var helt otrolig! Alla som var där och tittade hade en direkt koppling till pjäsen. Någon släkting, vän eller familjemedlem jobbade eller hade jobbat i ett annat land. Det vi spelade om var i högsta grad deras verklighet. Folk kom och gick under föreställningen. Vi började en halvtimma efter utsatt tid. Utanför den tunna dörren tutade bussarna och folk skrek. Svenskar som vi är, så blev vi förvirrade och nervösa. Efter föreställningen höll America i ett publiksamtal. Alla pratade entusiastiskt och kom med sina åsikter om problematiken och pjäsen. Även om alla sa att dom tyckte att pjäsen var bra så känns det helt oväsentligt. Att vi satt där och pratade i en halvtimma om problematiken i pjäsen med dom som det faktiskt berör på andra sida jorden är det bästa betyg man någonsin kan få... Ja, Det kommer att ett tag att fatta! Om det här inlägget känns förvirrat så är det inte så konstigt. Nu ska vi möte och se om vi ska spela på samma ställe ikväll. Invånarna i el Alto har nämligen sagt att dom ska slå sönder stället för att dom e missnöjda med borgmästaren. Vi får se hur det går..... Hasta luego!

Gustavo

Bolivia Premiär

Bolivia är fantastisk land. Har aldrig sett så stolta och snälla människor. Vi har blivit väl omhändertagna av våra Bolivianska kollegor i Kultur ministeriet och var där igår på ett besök i Kultur departementet.
Staden La Paz ligger över 3600 meter högt. luften är tungt och trycket lågt, man kan inte göra häftiga rörelse, Martin andas Syrgas i sitt rum för att må bra. Skådespelarna gjorde en fantastisk insats igår kväll och gjorde premiären till en riktig succé i El Alto som är fattigaste kvarteren i La Paz i Bolivia, Latin Amerikas Fattigaste Land.
Teater Camara är en liten fattig teater som ligger i en Kulturcentrum El Alto beläggen i den hösta punkten i La Paz .
America satt igång diskussionen med publiken direkt efter föreställningen och det visade sig att problematiken som framförs i ”Concha tu madre” är en mycket angelägen fråga för de flesta Bolivianer.

Jag undrar om Sverige kan gå me d mera insatser att rusta den lilla Kultur huset för de fattiga i El Alto. De har allt den enda som fattas är pengar och resurser. Europa borde betala tillbacka en miljondel av den guld och resurser som europeiska Kolonialister speciellt Spanjorer tog från landet i fler än 200 år.
Idag ska vi spela igen i El Alto.

Mansour

utan papper med visa

Idag under frukosten läser jag dagstidningarna.
Alla skriver om att Evo Morales, Bolivias president under förhandlingarna om ett frihandelsavtal med EU har hotat med att avbryta förhandlingarna och dessutom sagt att han funderar på om Bolivia borde inför visum för europeer.
Varför inte. Morales kritik är att man förhandlar om fri rörlighet för kapital och för varor men inte bara totalt undantar fri rörlighet för människor - dessa människor som försöker röra sig fritt, och lever som papperslösa behandlas dåligt.
En markering. Om att europeerna inte ska se det som självklart att de kan åka hit till Latinamerika samtidigt som de stänger sina gränser.

America
som är glad över att vara tillbaka i denna underbara lilla stad

9:e juni
Sitter i Limas flygplats och vantar pa var flyg till LaPaz. Flyg till Lima tog 16 timmar Ganska trotta men ser med mycket sapenning fram emot var turne i Bolivia. Altsa Day 1 Ar bara flygningar, daligt flyg mat och nastan liggsar. :-)
Mansour

Gustav, Martin och Jonatan repeterar just nu pjäsen på spanska.
lördag den 7:e kl 19.00 kommer föreställningen att spelas på Teater Tribunalen.
Mansour